Nu när säsongen är över (och den blev väldigt kort för min del med sjukhusbesök hos pappa) så går man i traineratankar. Hösten är här och vintern står snart för dörren.
Jag vill ju få valuta för min cykel.
Har hört en del negativt om trainer.
- Har man carbonram kan denna lätt knäckas om man bräcker och har sig!
-Nu väger jag inte 100 kg, – och jag hade tänkt att sitta ner och cykla.
- Det låter fruktansvärt!
-Mitt första alternativ är att sitta i uterummet. Mitt andra alternativ är att sitta i vårt lilla förråd. I dessa båda rum kan man lägga mattor och koppla in datorn. Det kan ju gott höras att man gör något! Hörselkåpor på man och barn!
- Det blir monotont!
-Jag gillar monotona saker. Missuppfatta mig nu inte. Men cykling i sig är ju rätt monotont när man väl hittat rätt växel, vinden ligger kanon, vägbanan fri. Då maler det ju på. Och då kan tankarna snurra fritt. Det kallar jag monotont. Jag tittar ibland inte runt när jag cyklar. Jag minns ibland inte var jag cyklat. (Hjälp!)
Ibland har jag jättefina minnesbilder. Ibland är det skönt att bara focusera inåt när man anstränger sig fysiskt.
- Priset!
-Ja. Här finns alla prisklasser. Från 900 och upp mot 5.000:-
-Har tittat på Blocket. Cykelföreningars hemsidor. Utländska- och svenska cykelshoppar på nätet. Det är bara att välja och vraka.
-“Operation-övertalning” har startat. “Jag fyller snart år, och det är snart jul”. “Jag vill ju sitta på min cykel!” “Det blir inte alls tråkigt!” “Jag kan cykla när det passar!” “-Snälla, jag vill gärna ha en trainer!”
Vi får väl se…
