Jag studerar mig själv noga i spegeln. Ser jag stollig ut idag? Ja, nej. Försöker sminka över stolligheten. Och klä mig mindre stolligt. Sen testar jag mig i sociala sammanhang. Är jag den stolligaste här vid fikabordet på jobbet? Ja eller nej. Sa jag något stolligt nu? I trafiken. På väg till jobb eller hem. Testen avlöper varandra. Vem är stolligast? Jag eller med/-mottrafikanten. Vem gjorde något stolligt? Jag eller? Stolleproven avlöser varandra. Hela tiden. Frågor avväges som stolliga på forumet. Vågar jag ställa denna stolliga fråga? Räknas jag som stollig då? Eller man sätter stolligstämpeln på andra. Skönt, tänker man. Då är det inte jag som är stollig idag. Jag klarade mig.
Category: Blog
Colnago C50
Drömcykeln. Tjusig är den…
Tomt i lådan
Jag håller på att surna till. Det är ju attans vad tid det ska ta att få cykelgrejor levererade. När jag nu har fått tag i cykel så känns det lite tomt utan resten av utrustningen. Jag har födelsedag idag och har förvisso haft en allmänt trevlig dag men jag hade mer än gärna tillbringat kvällen med att packa upp paket från Wiggle och Bikebuster. Kommer inte leveranserna i morgon så blir jag galen. Jag behöver hjälmen när jag skall dunka huvudet i väggen i frustration. Annars får jag väl göra det utan hjälm…
Nya cykeln
Äntligen har jag fått min “nya” cykel. Det blev en svart Orbea. Riktigt snygg tycker jag. En fin midsommarpresent. Tyvärr blir det inte nåt cyklande idag. Men jag längtar till första turen. Härligt.
Har putsat lite på den idag. Inte för det direkt behövdes men det är lika bra att börja omvårdnaden direkt…
carrera celeste
Det här var en rolig bild som sammanfattar hur det känns att komma först och sist och hur man hanterar det. Haha…
Hallå, fd. soffpotatis!
Min sambo Marie brukar förmedla alla möjliga skrönor och rövarhistorier varje gång hon varit ute med sina cykelkompisar på en träningsrunda. Det är ganska roligt att lyssna på må jag säga. Om inte cyklingen alltid är rolig så verkar åtminstone snacket vara det. 😉
Det som också framkommit är att nästan varenda en hon träffar på verkar vara gamla idrottsutövare som funnit cykling vara en perfekt motionsform på äldre dar. Det är gamla roddare, löpare, kanotister, brottare, fotbollsspelare etc. Ja, till och med gamla elitcyklister.
Men stopp ett tag. Finns det inga gamla soffpotatisar som haft soffan och chipspåsen som bästa vänner och plötsligt när de passerat fyrtio kommit på att livet inte kommer att vara så länge till om de fortsätter med den livsstilen? Har du själv varit sådan och hittat den perfekta träningen i cykling?
Nåja, jag överdriver lite men jag menar att det måste väl ändå finnas en hel del “vanliga” människor som inte direkt hållit på med motion tidigare som börjat cykla efter de fyrtio eller liknande? Det skulle vara roligt att veta hur det kändes att börja motionscykla och vad som inspirerade dig. Hör av dig om du har en historia att berätta…

