[polldaddy poll=3771773]
Category: Blog
Tre analoga kameraklassiker
Först av allt vill jag säga att digital fotografi är en skön utveckling av fotografin. Jag har plåtat analogt tillräckligt mycket för att inte längta tillbaka till framkallningar och mörkrum. Men jag kan erkänna att jag skulle kunna tänka mig att slå till på en analog kamera om jag hittar någon av dessa klassiker till ett överkomligt pris någon gång i framtiden. Det skulle mest vara för känslan av att äga en legendarisk kamera än att plåta så speciellt mycket med den. Givetvis skulle jag ta en eller några rullar med kameran men i huvudsak hade den hamnat på hedersplats i bokhyllan. Nåväl, här är tre analoga modeller som skulle kunna få mig att lätta på plånboken.
Leica M-serie
Jag har inte siktat in mig på någon speciell modell i denna serie men skulle tro att jag vill hamna någonstans kring M4-M7 med en 35mm Summicron eller 50mm Summicron eller Summilux. Det hade varit en härlig kamera att hänga runt halsen och driva omkring på stan med. Givetvis laddad med en Kodak Tri-X film för den rätta Leicakänslan. Det är något riktigt speciellt med en Leica. Jag har aldrig ägt någon men skulle hemskt gärna vilja. I M-serien såklart. Den riktiga Leican.
Hasselblad SWC
En Hasselblad SWC med det grymt skarpa Biogon 38mm ger bilder med en lite ovanlig karaktär. Detta är en lite udda Hasselblad men ganska kompakt och rätt rolig att plåta med. Här vill jag stoppa i en finkornig svartvit film. Typ Kodak Plus-X. Med Hasselblad vill jag ha med den svarta ramen när bilderna scannas in. Du kommer väl ihåg de två v:na i vänsterkanten på bilder tagna med Hasselblad? Klassiskt.
Rolleiflex
Rolleiflexen är också en kameralegend. Tvåögd, en lins för sökaren och en för filmen. Att plåta med en Rolleiflex gör att man ser ut som en riktig fotograf. Jag menar verkligen en riktig fotograf. Som en fotograf från förr. Rolleiflex lillebror heter Rolleicord men den är bara lillebror och inte aktuell för mig. I en Rolleiflex stoppar man in en rulle Tri-X. Rolleiflex andas reportage och reportage tas med Tri-X. Punkt.
Som en fjärde kameraklassiker på reservplats för inköp skulle jag kunna säga en Nikon F2. Många skulle säkert tycka att Nikon F är den riktiga kameraklassikern hos Nikon men faktum är att jag aldrig gillat den modellen. Jag tycker den är för ful och klumpig. En Nikon F2 är för mig när Nikon stod på topp. Jag har för mig att man med en F2 med motor och den olyckliga kombinationen av för snabb motordrift vald och för långsam slutartid inställd kunde råka ut för att motorn slet slutaren i stycken genom att mata innan exponeringen var klar. Det kan vara en mardröm jag drömt och en Nikonexpert får gärna korrigera mig om jag har fel.
Vän av ordning märker säkert att jag inte har med någon Canon på listan trots att jag är en hängiven Canonfotograf numera. Jag tycker faktiskt inte att Canon har någon riktig analog klassiker. Den analoga Canon jag varit mest sugen på men aldrig ägt är New F-1. Om någon mer eller mindre skänker mig en sådan skulle jag kunna tänka mig att ta emot en.
Du som plåtar analogt idag, var framkallar du filmen och var digitaliserar du dina bilder? Alltså hur eller var scannar du in dem? Kommentera gärna. Jag är nyfiken och kanske fler med mig.
[ad#Postad]
Riktiga objektiv har namn
Tyskarna är sköna. Inte nog med att de i regel gör objektiv i världsklass. De ser till att de har namn också. Riktiga objektiv har namn. Smaka på Summilux, Elmarit, Noctilux, Summicron, Distagon, Biogon, Sonnar, Planar, Ultron, Nokton etc. Det måste kännas skönare att klämma på ett Summilux på kamerahuset än att klicka i en vanlig 24 mm. Saker med namn blir närmare vänner. Du kallar väl inte din hund för hunden jag menar? Riktiga objektiv har namn. Så är det bara.
Själv äger jag bara ett objektiv med namn och det sitter tyvärr fast i kamerahuset. Men hade jag kunnat ta av det hade det varit min bästa vän. Bland objektiven…
Vardagsbilder
Det är lätt att glömma vardagen när man plåtar. Idag plåtade jag Marie när hon stretchar efter ett träningspass. En ganska vanlig syn. Eftersom min fotofilosofi är att dokumentera det som händer varje dag har jag upptäckt att många av de bilder man förmodligen vill ha minnen av i framtiden aldrig tas. Jag menar alltså bilder på de vanligaste momenten i vardagen är de som har svårast att fastna på bild. De speciella händelserna i livet minns man oftast utan bilder medan det som händer dagligen verkar bekant men ändras med tiden. Så vill du komma ihåg hur vardagen såg ut förr när du tittar på den i framtiden så se till att plåta de vanligaste händelserna i ditt liv. Om tjugo år kommer du med glädje att titta på dessa bilder…
Aperture v. Lightroom
Efter att ha införskaffat en lite snabbare dator bestämde jag mig för att matcha Apple Aperture 3 med Adobes Lightroom 3 vad gäller om det skulle passa mitt arbetsflöde bättre. Lightroom är och har varit mitt standardprogram när det gäller bildbehandling och jag är oftast mer än nöjd med arbetsflödet jag har i Lightroom.
Redan vid importen av bilderna från kameran stöter jag på en avigsida med Aperture. Det är inte möjligt att konvertera RAW-filerna till DNG. Lite synd för jag gillar verkligen DNG-formatet som samlar ihop justeringar etc. i en och samma fil till skillnad från att arbeta med RAW-filerna och få en sidecarfil vid sidan om. Ok, jag skulle kanske kunna leva med det men det känns mer opraktiskt.
Själva bildbehandlingen är Apertures starka sida tycker jag. Det finns automatfunktioner som verkar kunna fixa kanske 8 av 10 bilder för mig. Väldigt snabbjobbat och smidigt. I Lightroom har jag inte hittat motsvarande “automatik” och det tar längre tid för mig att fixa till varje bild. Jag söker alltid efter sätt att arbeta snabbare i mitt arbetsflöde och här hade Aperture kunnat hjälpa till en del. Det är funktionen “Auto Enhance” under preseten “Quick Fixes” som jag tycker gör underverk på många bilder.
Geotaggning är också en viktig bit för mig och med hjälp av tredjepartsprogrammet Maperture Pro går det väldigt snabbt och smidigt att geotagga bilder i Aperture. Faktiskt lite snabbare än kombinationen Lightroom och HoudahGeo som jag brukar använda. Det är ingen avsevärd skillnad men kombinationen Aperture och Maperture Pro blir en mer integrerad lösning.
Arbetet med metadata känns lättare i Lightroom men jag tror det mest beror på att det är ett annat upplägg i Aperture som jag ännu inte hunnit vänja mig vid. Det finns saker att automatisera i Aperture också och när man blivit van går det förmodligen lika snabbt i båda programmen.
Export av bilder är verkligen Lightrooms starkaste sida. Både när det gäller att exportera till fil eller ladda upp till olika fototjänster. Lightrooms presets gör det busenkelt att skapa anpassade exporter för nästan alla ändamål. Det går att skapa presets i Aperture också men jag tycker inte det känns lika smidigt att jobba med. En del av exportmodulerna för olika fototjänster känns väldigt nakna och grundläggande. Det går att göra mer i Friedls exportmodul för exempelvis Flickr i Lightroom än med Connected Flows FlickrExport modul. Det är inte så att det inte funkar alls i Aperture utan bara att det är ännu bättre i Lightroom. Mer möjligheter alltså.
Summan av den här enkla jämförelsetesten är att jag högst troligen stannar kvar med Lightroom även om jag verkligen gillar Apertures automatiska funktioner för att fixa till bilderna. Dessa är på intet sätt oviktiga och även om jag kan uppnå samma sak i Lightroom så tar det längre tid.
Vilket verktyg jobbar du själv med och kan du tipsa om bra arbetsmetoder i respektive program som snabbar upp arbetsflödet?
Fokus på bilderna
Som du ser så har bloggen fått ett nytt utseende där bilderna visas lite större. Jag vill fokusera mer på bilderna och har valt ett WordPresstema som framhäver bilderna bättre. Jag hoppas du ska gilla det hela. I samband med detta har jag skrotat bloggen med de dagliga bilderna (365.dahlstroms.com) och kommer att publicera daglig bild här istället. Det blev för många olika bloggar ett tag och nu ska mina aktiviteter koncentreras hit till min blogg och hemsida. Har du synpunkter eller önskemål så hör bara av dig. Det är alltid välkommet.






